Min hals fortsätter att värka något otroligt mycket och nu när hösten närmar sig med stormsteg längtar jag så mycket efter de där kalla höstdagarna med skinande sol. Men vad får jag? Regn och blåst. Regn och blåst är jobbigt i sig, men samtidigt är det nog bara satansirriterande. Det är så att man vill skrika upp till himlen och säga att såhär ska det ju inte gå till. & kanske gör halsen mer ont för att vissa saker inte riktigt går som planerat, för att jag egentligen bara vill stänga in mig i den där lägenheten som jag blivit lovad att bo i. Pynta, pyssla och mysa. Ja, framför allt mysa. Få ha mitt egna hem, bjuda hem vem sjutton jag vill & kanske mest slippa allt tjat.