-
Idag kan jag ha gjort den mest nostalgiska utflykten i år. Ullared. Under hela min uppväxt, under alla år fram tills  jag fyllde 13 år så stod alltid Ullared på listan. Varje sommar, tidigt eller sent. Varje sommar var traditionen att alltid åka till Ullared och storhandla minst en gång. Jag har gått på det golvet så många gånger att jag inte kan räkna det på mina två händer. Jag har gått där och varit överlycklig, svinsur, hungrig, sådär törstig som man bara kan bli när man är liten. Ja, jag har till och med lyckats bli borttappad inne på Ullared. En liten flicka på fem bast som skulle bli hålld i handen av sin storebror. Men tror ni att han höll fast i handen? Nej.
Idag var jag i alla fall där igen. 7 år senare. En otroligt större affär än vad jag minns. Ändå kändes det som att jag var sådär liten igen och med enda skillnaden att faktiskt jag fick bestämma själv vad som skulle köpas. Jag blev 4200 kronor fattigare. & det enda jag fick med mig hem som faktiskt köptes till mig själv var två par skor, en hårtork, en tröja, två ansiktsskrubb, en diskborste, fyra blekningsmedel och Lejonkungen filmen. Resten blev till alla andra. Hur otroligt är inte det? Men fastän jag knappt fick med mig något hem så kunde jag inte lämna butiken mer än nöjdast i världen. Med världens största leende.

För övrigt är min blogg förbannat trist utan bilder haha. Men oroa er inte! På fredag kanske jag eventuellt kan få mitt internet att fungera. Jag har nämligen kommit på lösningen! Bäst.